Löpband = läskigt?

Usch har alltid tyckt det verkat läskigt att springa på ett löpband, för tänk om man skulle ramla och slå sig. Måste ju göra extra ont pga att bandet man springer på fortsätter ju att rulla på trots man ramlar. (Jaja inte om man har en nödlina som stannar bandet om man ramlar av. Men just på dessa maskinerna ja talar om har de bara en nödstopp om man inte klarar av att trycka på stoppknappen när man springer. Och vad hjälper en knapp en om man nu skulle råka ramla? Men ja det tänker jag inte forska i.)
Nu har jag i alla fall varit uppe på ett sådant löpband. Ska byta ut det mot cyklingen jag gjort nu väldigt länge på rehab. Det går framåt med knät nu ju, men snart är jag tillbaka på ruta ett igen och får börja om från början på rehab. Nu när jag kan springa=(
Det är lite obehagligt att springa på det dära löpbandet, men det går. Trodde det skulle vara lite värre, man ofta tror man ju alltid att saker är värre än vad det är.

Nog om sådant tråkigt skit. Vet ni vad? Veckan efter lovet så går jag bara i skolan 1 dag.  Gissa varför!
Fel, det är för att måndag är det fortfarande lov, på tisdagen studiedag, onsdagen går jag i skolan, torsdagen så opereras jag, fredagen är jag hemma. Så de så =P
Men jag vill inte bli opererad! Eller jo det vill jag, jag vill ju att knät ska bli bra.! Men bara därför, har liksom inte blivit de förut, och hade inga planer på att bli det nu heller. Men det är bara ett bevis att man inte direkt kan styra över sina liv. Bara till en vis del.

Men nu måste jag nog göra lite läxa, Puss och Kram <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0